Sängliggaren

Jag hatar nästan julen. Eller ja inte julen i den bemärkelsen av Kalle anka, Julklappar och familjeträff. Utan jul som i julmat julstöket innan städandet och all den skiten. Det är bara stress hela tiden och allt ska vara så jävla kul och det ska vara så jävla mycket saker som ska vara gjort. Mamma ska tydligen göra marsipanen (kulor av redan färgade marsipanhögar) gula kakan (vad fan nu det är) glasyr till en kaka (som om någon kommer bry sig) och städa hela huset (yeah right pappa dammsuger mamma dammar). Så nu kommer snart det gamla vanliga, "jag kommer aldrig mer fira jul" det har jag hört varje år i snart 10 år. Så varför gör hon det varje år igen? och varför gör hon en sån "big deal" av skiten. Varför inte sätta upp 10 tomtar och så är det bra med det. Måste man backa 20 olika sorters kakor. räcker det inte med en som faktiskt är god? Maten är så jävla överskattad. Det mesta smakar ju skit! Gravad lax, Sylta, Julskinka. vad är så jävla speciellt med den där skinkan. Den sitter väl inte på en gris som är född på julafton.. det är bara vanlig jävla grisröv. Det enda traditionella som finns på julbordet som faktiskt smakar gott är köttbullar och Senapssill.. Har fått farsan att lägga till en grej på julbordet så jag faktiskt har nått att äta över julen, Bruna bönor, fick höra att pappas mormor brukade ha det på julbordet så då kan vi också ha det. Folk brukar klaga på att de går upp i vikt över jul (dietister och tidningsfolk säger det varje år) Jag går ner i vikt. Har ju inget jag tycker om att äta, alltså äter jag inte. Det är ingen som diskuterar det problemet det är bara viktökningen som är ett problem inte viktminskning.